LIVE IN BOSTON

För er i Sverige skriver jag detta en tidig, tidig lördagsmorgon men hos mig är det fredagkväll. Denna dagen inneburit känslor som nervositet, ledsamhet och kärlek. Idag var dagen som jag anlände till min host family.

 

Dagen började på skolan där vi åt samma vanliga frukost som vi gjort hela veckan: torra mackor, apelsinjuice, smör, mjölk och flingor och that's it. Sedan var det möte i en av salarna om hur dagen skulle gå till och när bussarna till familjerna gick. Som tur var hamnade jag med den svenska tjejen Emma på bussen (som finns med på bilder i inlägget under) så vi kunde sitta och vara nervösa tillsammans under resan. Vi åkte bussen från Long Island till Newton (där jag bor). När bussen saktade in och vi kunde se alla familjerna stå och vänta på oss mitt hjärta stannade. Jag blev så nervös att jag inte visste vad jag skulle göra. Jag började skaka och jag svettades. Först kunde jag inte se min familj från bussen men när jag gick av såg jag deras leende ansikten en bit bort. När jag kramade alla i familjen skakade jag fortfarande.

 

Väl hemma i huset visade de söta barnen mig runt i huset. Deras rum, mitt rum, deras bakgård, deras lekrum och mycket annat. De kunde inte sluta prata någon av dem och det var svårt att bestämma vem jag skulle svara på för de pratade alltid i munnen på varandra.

 

Vid middagen satt Anders (den sjuåriga pojken) bredvid mig och drog hundra olika "knock knock" skämt och även en massa andra skämt. Hans favorit är:
A: What's is your favourite fruit?

Jag: I think it is a kiwi.
A: No, it is a pear, au-pair.

 

Han skrattade i en halvtimme efter att han dragit det skämtet. Hur gullig som helst. Efter middagen öppnade barnen mina presenter och de blev överlyckliga. Jag fick på en gång börja läsa ur Astrid Lindgrens böckerna och föräldrarna blev mycket glada över det de fick. Efter att barnen badat och borstat tänderna läste jag mer ur böckerna och sen gick de och la sig. Efteråt satt jag uppe i några timmar och pratade med föräldrarna om allt och ingenting. Riktigt mysigt.

 

Nu är klockan alldeles för mycket och jag måste sova. Jag har en lång dag framför mig imorgon också. Hoppas ni alla sover gott i Sverige!